Antimuslimsk

rasism.

Antimuslimsk rasism är en form av rasism. Kännetecknande för rasism är att den:

delar in människor i olika ”sorter” kallade raser/kulturer/etniciteter/folk/religioner (eller liknande), vilka tillskrivs olika nedärvda och inneboende egenskaper.

rangordnar de olika sorterna på en skala mellan ”värdefullt” och ”värdelöst” liv

åstadkommer och upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter till människor utifrån den sort de sägs tillhöra.

pekar ut vilka platser vissa sorters människor bör vara på, enligt logiken var sak på sin plats, och reagerar negativt då en människa befinner sig eller gör anspråk på ”fel plats”.

motsätter sig mixade kategorier och blandning av människor.

framställer maktordningen som skapats som om den vore “naturlig”.

bevakar de gränser, identiteter och resursflöden den skapar.

Rasism kommer till uttryck genom ord, handlingar, symboler, bilder och organisatoriska och samhälleliga strukturer. Rasism medför förtryck, diskriminering och exkludering av utpekade personer och/eller grupper, utifrån den ras, kultur, etnicitet, folk eller religion som personen eller gruppen uppfattas tillhöra. Rasism är alltså något som både tänks och görs.

Anti-

muslimsk

rasism.

Antimuslimsk rasism är en form av rasism. Kännetecknande för rasism är att den:

delar in människor i olika ”sorter” kallade raser/kulturer/etniciteter/folk/religioner (eller liknande), vilka tillskrivs olika nedärvda och inneboende egenskaper.

rangordnar de olika sorterna på en skala mellan ”värdefullt” och ”värdelöst” liv

åstadkommer och upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter till människor utifrån den sort de sägs tillhöra.

pekar ut vilka platser vissa sorters människor bör vara på, enligt logiken var sak på sin plats, och reagerar negativt då en människa befinner sig eller gör anspråk på ”fel plats”.

motsätter sig mixade kategorier och blandning av människor.

framställer maktordningen som skapats som om den vore “naturlig”.

bevakar de gränser, identiteter och resursflöden den skapar.

Rasism kommer till uttryck genom ord, handlingar, symboler, bilder och organisatoriska och samhälleliga strukturer. Rasism medför förtryck, diskriminering och exkludering av utpekade personer och/eller grupper, utifrån den ras, kultur, etnicitet, folk eller religion som personen eller gruppen uppfattas tillhöra. Rasism är alltså något som både tänks och görs.

Antimuslimsk rasism

Antimuslimsk rasism, eller islamofobi, är ett samlingsbegrepp för negativa, socialt reproducerade uppfattningar och fördomar om islam och muslimer som tar sig uttryck i aversioner och hat mot muslimer, diskriminering av muslimer, kränkande språk och i extrema fall våld mot muslimer.

Retoriska och fysiska manifestationer av antimuslimsk rasism kan riktas mot muslimska individer såväl som muslimska grupper och organisationer. De kan också riktas mot icke-muslimska individer antingen för att de felaktigt tros vara muslimer eller för att de anses sympatisera med muslimer.

De kan också riktas mot muslimska eller icke-muslimska individers egendom eller mot muslimska samhällsinstitutioner och religiösa anläggningar.

Vanliga antimuslimska föreställningar handlar om våld, förtryck och lögnaktighet.

Islamofobibegreppet

Begreppen ”islamofobi” och ”antimuslimsk rasism” används i regel synonymt. Vi har valt att använda begreppet ”antimuslimsk rasism” för att vi inte ser antimuslimsk rasism som något som springer ur rädsla. Snarare ser vi det som en rasistisk maktstruktur bland flera, som utövas av majoritetssamhället mot de som tillhör eller av utövaren upplevs tillhöra den muslimska minoriteten.

Uttryck

Antimuslimsk rasism tar sig olika uttryck. Det finns en strukturell antimuslimsk rasism som innebär att muslimer och personer som antas vara muslimer diskrimineras i ekonomiska och sociala sammanhang. Det kan till exempel handla om att man har svårare att få ett arbete eller att man får lägre lön än en icke-muslim med samma kompetens.

Antimuslimsk rasism kan också manifestera sig i kränkningar, diskriminering och bristande representation i vardagen. Kanske möts du av hånfulla blickar i kollektivtrafiken, får höra av din lärare att du borde ta av dig din hijab för att kunna få en praktikplats eller går och ser tio teaterpjäser utan att se en enda person på scen som du kan känna igen dig i.

 

Det kan också ta sig uttryck i spridandet av konspirationsteorier om muslimer, och att det i den offentliga debatten förs fram bilder av muslimer och islam som formats av en rasistisk bild av gruppen. Det tar sig uttryck i hur muslimer, muslimska församlingar och moskéer, och muslimskt föreningsliv skildras i media. Allt oftare tar det sig också uttryck i skadegörelse, attacker och till och med terrorattacker mot moskéer.

Får du en regelrätt förolämpning, ett hot eller blir fysiskt attackerad har du utsatts för ett islamofobiskt hatbrott. Det kan du läsa mer om under rubriken hatbrott på den här sidan.

Konsekvenser

I BRÅ-rapporten Islamofobiska hatbrott från 2021 beskrivs i kapitlet ”Konsekvenser och coping­strategier” flera av konsekvenserna av den utbredda antimuslimska rasismen. Direkta konsekvenser är att det leder till känslor av otrygghet och oro, både bland de som som utsätts och bland de som ser ökande antimuslimska attacker som ett tecken på en minskad acceptans för muslimer i samhället.

Det leder också ofta till att utsatta förändrar sina beteenden, hur man rör sig i offentligheten, var man väljer att bo, hur öppen man är med sin identitet och hur man utövar sin tro. Eftersom en stor mängd av hatbrotten riktar sig mot de som på grund av klädsel oftare identifieras som muslimer blir det också svårare och farligare att klä sig i enlighet med sin tro eller identitet.

Den mycket stora mängden attacker mot muslimska bönelokaler påverkar också möjligheten att alls ha tillgång en lokal. Hyresvärdar kan av rädsla vägra hyra ut, eller ge efter för yttre påtryckningar. Det är svårt för många muslimska bönelokaler att teckna försäkringar, på grund av den stora skaderisken, och i de fall där det går innebär det höga kostnader.

Därför är antimuslimsk rasism ett hot mot den grundlagsfästa religionsfriheten, och i förlängningen demokratin. Om man inte känner att man kan vara öppen med sin tro, har möjlighet att be tillsammans eller uttrycka sin tro offentligt genom klädsel behöver samhället reagera.

I det svenska samhället bidrar antimuslimsk rasism till segregering. Bostadsområden, skolor, arbetsplatser, myndigheter och kulturinstitutioner speglar inte hur dagens Sverige ser ut. Det skapar ett ojämlikt samhälle där alla inte har samma möjligheter att upptäcka och uppfylla sina drömmar.